Enligt legenden fanns det en vit katt som hette Sinh i templet Lau Tsun i dåtidens Burma som idag kallas för Tibet. Katten fanns alltid vid översteprästens sida då han tillbad den blåögda gyllene gudinnan Tsun-Kyan-Kse.
En natt då templets präster hade samlats för att tillbe gudinnan om hjälp och beskydd invaderades landet och översteprästen dödades och när hans ande lämnade honom hoppade den vita katten Sinh upp på sin herres huvud. De församlade kunde se hur kattens färg ändrades öron, ben, svans och ansikte fick samma bruna färg som fruktbar jord förutom på de ställen som vilat på översteprästens huvud – därför förblev tassarna helt vita. Ögonen fick en bländande safirblå färg.
Katten vände sig sedan från gudinnan för att se ingången av templet där soldater började närma sig. Genom detta tecken fick munkarna mod och kunde slå tillbaka och rädda templet från inkräktarna. Efter denna upptäcktes att alla tempelkatterna hade fått samma färg som Sinh.
Ja, så lyder legenden om den är sann eller inte – det vet vi inte. Men troligt är att det finns säkert en mer naturlig förklaring.